Mait Walderlo - en gränsgångare som söker helhet och sammanhang

Under vinjetten Röster om RePro brukar vi intervjua tidigare deltagare om vad RePro har betytt för dem, både personligen och för deras dagliga arbete. Den här gången har vi valt att följa en deltagare genom utbildningen. I tre artiklar kommer du få träffa Mait Walderlo, en erfaren chef och ledare som sedan åtta månader tillbaka arbetar som projektledare för ett regionalt samverkansprojekt.

– Rollen är helt ny för mig. Det är första gången jag leder utan tydliga beslutmandat. Det är också fler aktörer från olika organisationer och i en större region än vad jag är van vid och där blir den största utmaningen för mig personligen att inte ha för bråttom, utan låta saker ta tid, berättar hon.

Mait Walderlo har varit chef och ledare under stora delar av sitt yrkesliv. Utbildad lärare har hon hunnit arbeta i befattningar som skolledare, rektor och skolchef Sedan åtta månader tillbaka arbetar hon som projektledare på Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) som är en del av Samhällskontraktet där Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och Mälardalens högskola samverkar för att utveckla regionen. Hennes uppdrag som projektledare är att kartlägga behov av forskning och utveckling inom fokusområdet digitalisering och sedan genomföra ett treårigt, praktiknära forskningsprojekt där förskola, skola, lärarutbildning och forskning medverkar. För att orientera sig och identifiera behov valde Mait att under sina första veckor genomföra intervjusamtal med olika nyckelpersoner, både internt och externt.

– Under ett av samtalen var det en person som utbrast; ”Du är en gränsgångare, en som vill och har förmåga att se helhet och sammanhang”. Och det stämmer väldigt bra. Däri ligger också en utmaning, då många är vana att jobba i stuprör. Att bygga broar och hitta gränsöverskridande samarbeten som inte stannar i en vacker tanke, utan också blir verkstad, känns oerhört viktigt, menar Mait.

Hon fick erbjudandet att gå RepRo tillsammans med en kollega som också är ny i sin roll. I november avslutades första omgången och i januari drar modul två igång. Mellan tillfällena har hon och de andra deltagarna fått uppgiften att spana efter och utforska kvalitet i samtal och dialog. Ett coachande samtal med någon av programledarna, där möjlighet gavs att mer enskilt prata igenom arbetssituation och utmaningar erbjöds också.

– Att det som lyfts under utbildningen också direkt ska implementeras i vårt arbete är jättebra. Som det här med kvalitet i kommunikation. Det var verkligen nyttigt att göra den övningen och fundera över detta på hemmaplan. 

Hon är positivt överraskad över hur snabbt tilliten och tryggheten byggdes upp i gruppen. Redan första dagen fördes fördjupade samtal, vilket fascinerade henne lite. Och även om Mait är den enda som representerar högskolan fanns det hög igenkänning och många beröringspunkter i samtalen som fördes. Även om Mait har lång erfarenhet i rollen som chef och ledare är det här något annat.

– Tidigare har jag haft ett tydligt beslutsmandat. Även om jag har mandaten att samordna och driva arbetet är jag beroende av många ledningsgrupper och ledare för att komma framåt. Det är många åsikter och prioriteringar som ska tas hänsyn till. Det är lite som att gå in i en mäklarroll. 

Hon hoppas att RePro ska erbjuda henne stöd och verktyg för att komma in i den nya rollen på ett bra sätt. Att hon ska förfina sina möjligheter att navigera i komplexa sammanhang och vidareutveckla sitt sätt att kommunicera och samordna.

– Min styrka är mitt sätt att kommunicera och ta kontakt med nya människor och verksamheter. Som person är jag ivrig, entusiastisk och kan få för bråttom. Här ligger utmaningen i att våga vila i väntandet på att saker ska hända. Det behöver jag träna på. För det går inte att ha bråttom i den här rollen. 

Att släppa sina egna tankar och åsikter, nollställa sig själv är något som gruppen också varit inne på under första delen av utbildningen. Det handlar om insikten om att resultatet av allas bidrag blir större än det man skulle kunna åstadkomma själv. Det som kan låta både klokt och självklart i teorin, är desto svåra att omsätta i praktiken. Mait och gruppen har inför nästa utbildningsomgång också fått fundera på adaptiva problem och utmaningar, där det blir viktigt att på riktigt fundera över vad som är problemet eller utmaningen.

– Om problembilden är oklar, då är de också svårt att hitta en hållbar lösning. Men det kräver mod att vara den som vågar ställa de ibland obekväma frågorna för att försöka ta reda på vad problemet består i. Det ska bli spännande att följa upp diskussionerna kring detta när vi ses i januari, avslutar Mait.